Vintern kom tillbaka

Igår varnades det om 15-20 cm snö och att det skulle vara en klass 2 varning. Och visst hade det snöat i natt men tack och lov inte så mycket som man hotat med. Men tillräckligt för att humöret skulle vara lågt redan från start. Så onödigt med snö och framför allt den här blöta äckliga snön.

Förutom snöirritationen så bestod dagen mest av ett enda ord – stress. Stress över att inte hinna med allt som ska göras. Men bara att lämna tills imorgon och hoppas att allt hinns med då.

Skickade nu ikväll in en egen vårdbegäran om min högerhand, hoppas verkligen att jag får komma till en specialist som kan komma med förslag på vad jag ska göra för att bli bättre.

vinterbild

En vecka

Det har redan gått en vecka sedan Stoya fick somna in. Saknaden gör sig påmind lite nu och då i olika situationer. Och jag måste erkänna att det känns väldigt knepigt att bara gå ut och gå med en vovve.

Jag trodde att vi skulle få några fler år ihop och hade därför hoppats på att hon skulle få hänga med och åka husbil, något hon verkligen gillade, och att bada, en sak som hon först ifjol insåg hur kul det var.

Nu ville ödet annorlunda och för första gången sedan 2004 så finns det ingen kelpie här hemma.

Redan gått tre år

Sommaren 2017 började vi få hintar om att livet skulle ta sig en annan vändning än vi räknat med, nämligen att huset vi hyrde skulle säljas på exekutiv auktion.

Vi började direkt söka nytt boende, men det är ibland lättare sagt än gjort att hitta något. Under tiden var det många samtal med kronofogden då det var vi som fick sköta möten för värdering osv. En lärorik tid som jag dock gärna skulle vara utan.

Något nytt boende verkade inte finnas och det sista alternativet att tillfälligt flytta till husvagnen verkade alltmer nära.

Men så kom möjligheten att hyra ett annat hus och det var självklart att tacka ja. Kommer aldrig sluta vara tacksam över chansen att bo här. Kommer nog heller aldrig glömma natten vi flyttade med tanke på det snöoväder som var då, 1 februari 2018.

På grund av snöovädret så hade vi ingen el (eller värme) första dagen i huset. Trots att vi får strömavbrott lite nu och då är det bara den där första dagen det var längre än tolv timmars avbrott. Och vi är lite mer förberedda nu.

Redan less på snön

Eftersom vi tydligen har fått vinter med snö helt plötsligt så gick några timmar igår åt att skotta. Så otroligt tråkigt det är…. men det måste göras och med tanke på att prognosen varnade för att det skulle bli kallt en längre tid så kunde man ju inte hoppas på att snön skulle smälta den här gången. Så det var bara att ta tjuren vid hornen och skotta.

Vaknade idag med öm rygg och stela muskler. Så jag måste ju erkänna att jag är rätt så otränad *haha*

Idag har det inte blivit så mycket gjort förutom det vanliga såsom att rasta hundar och fodra hästar. En lugn dag innan allvaret drar igång, för imorgon är det dags att jobba igen. Blir jobb i två dagar innan det är dags för ledighet igen.

Skottar snö

Vårt nyår

Vi firade nyår hemma bara jag och Johan, ja och alla djuren förstås. Jag passade på att ta en prommis på dagen och jisses vad jobbigt det är att plumsa runt i snön mot för att gå när det är bar asfalt. Trots att vädret inte var det bästa var det skönt att komma ut en stund.

På kvällen blev det plankstek med kantarellsås innan det var dags att spela Bingolotto, tyvärr blev det ingen vinst för oss. Vid 21 var jag ut för att ge hästarna hö och då hörde jag två smällar på långt håll.  Sedan small det i några minuter vid tolvslaget, men inga av djuren blev rädda, tack och lov.

Blev väckt av Stoya som varnade om att Sia behövde gå ut. När Sia är nödig så andas hon lite häftigare än vanligt, vilket inte alltid är så lätt att höra när man sover så då är det bra att Stoya reagerar. Även Indy var sån att hon andades lite häftigare istället för att skälla, morra eller göra något annat ljud ifrån sig när hon behövde gå ut.

Efter att vi varit ut två gånger så verkade Sia nöjd och jag lyssnade på podd för att somna om. Och det blev några timmars mer sömn för min del.

Plankstek Vintrigt landskap

Äntligen ett svar!

Igår skrev jag att vi nog knappast har klickat in på en sida så ofta som vi gjort de senaste dagarna på 1177. Allt för att se om vi fått något provsvar. Och imorse så hade det kommit svar för mig och några timmar senare hade även Johan fått sitt svar – vi båda är negativa.

Ett resultat som jag är lite tudelad till, när vi ändå har varit såpass dåliga som vi varit hade det varit helt okej om det var covid och inte bara en förkylning. För nu känns det som om det bara är att vänta på att få covid med tanke på hur situationen ser ut nu överallt.

Det bästa med resultatet är att livet kan återgå till det normala. Jag känner mig fortfarande lite vissen så det blir jobb först på måndag för min del.

Hur många gånger kan man klicka in sig på en sida?!

Sedan igår då vi var in till stan och tog varsitt covidtest så har jag loggat in på 1177 fler gånger än vad som nog är försvarbart. Vill så gärna få ett negativt svar så att vi kan återgå till lite mer normalitet i livet.

Är fortfarande rätt vissen, men har i alla fall varit feberfri idag. Nu är det bara snorigt, lite hostigt och andningen som gärna får bli bättre.

Med tanke på symtomen så har vi naturligtvis isolerat oss och det är nog tur att vi har ändrat bredbandet till att vara obegränsat för jisses vad vi har streamat filmer, serier och youtube. Orken har ju inte funnits till så mycket annat än det mest nödvändiga så jag antar att både hästar, hundar och katter tycker att vi är rätt tråkiga just nu.