Kategori: Personligt

Eftersom många besökare kommer hit på grund av att dom söker på gallsten och då hamnar på detta inlägg, så tänkte jag berätta hur det gick sen.

När jag väl sökte för mina magproblem så gick det relativt fort att få diagnosen gallsten (syntes på ultraljud) och sen blev det operation den 12 april 2011. Jag hade då gått i ca 2 år och fått anfall lite nu och då, men eftersom jag lider av ångest så trodde jag att det var den som spökade som den gjorde 1999 när jag sökte läkare men det hittades aldrig något fel då.

Till slut blev det operation och eftersom jag inte tycker om sjukhus (vilket dom visste på sjukhuset) så fick jag lugnande så jag var lite lost i huvet ;) Själva operationen gick bra, efteråt kräktes jag en del men det var bara första kvällen. Hade lite ont i magen några dagar, men det gick fort över. Däremot var jag helt kraftlös ett bra tag.

De fem såren blev inte sydda utan häftade och dom verkade ha gott om stift för på ett av såren hade dom till och med stiftat utanför, något som blev ett problem när jag började jobba.

Jag jobbar som lokalvårdare och sträcker på mig en hel del och då stramade det i såren, sen så låg ett av såren precis vid byxlinningen och det gjorde så att förbandet skavdes mot såret och det gjorde ont. Fick då lägga extra mycket förband för att det skulle gå bra.

Två-tre veckor efter operationen ringde en sköterska och berättade för mig vad dom hade gjort och hur jag skulle göra (det var ju på tiden ;)). Något som hon då sa hade jag varit med om men inte förstått varför. Nämligen när jag några dagar efter operationen åt en pizza med beasås. Efter det mådde jag väldigt dåligt, blev yr och fick kräkkänslor. Det förklarade sköterskan att det var helt normalt eftersom gallan rinner hela tiden och inte hade vant sig vid det än. Så jag skulle ta det lugnt med sån fet mat. Och det gjorde jag och slapp må dåligt fler gånger.

Förutom skavandet, för många stift och en gångs illamående så hade jag inga fler problem efter operationen. Och hade jag vetat att det var gallsten jag hade så skulle jag ha sökt läkare tidigare för att bli av med gallblåsan.

För det är ju så att det spelar ingen roll om dom bara hade rensat mig på stenarna, jag hade fortsatt producera stenar så det är därför man tar bort hela gallblåsan.

Undrar ni något så är det bara att maila mig :) Eller fråga här i kommentarsfältet :)

 

Min största gallsten, stor som en köttbulle

Jag försökte att föra kassabok i år, men eftersom jag inte höll i det hela tiden så kom jag efter och tappade intresset. Så för att få lite ordning så har jag i dag suttit och fixat med en kassapärm till nästa år. Tanken är även att jag i början av varje månad ska sitta och göra en sammanställning över månaden som har gått för att kunna ändra saker i tid :)

1 januari drar vi igång och vi får hoppas att det går bättre nu :)

Något som verkligen får mig att må illa är hur Anna Skipper håller på i sitt program, hon rotar igenom skafferier och kylskåp och slänger en massa mat. Visst, det kanske är ”dålig” mat en del, men om familjen har barn, varför ska dom då inte få äta det dom är vana vid (så länge det är nyttigt såsom mjlk, yoghurt osv)?

Dessutom ur en annan synpunkt, får deltagarna betalt för den mat som Anna slänger? Det är ju ändå en stor kostnad som bara går upp i rök och jag skulle bli väldigt förbannad om hon kom hit och slängde mat som jag köpt för min fjuttiga lön.

Sen när vi ändå är inne på ämnet – det pratas mycket om att vi svenskar slänger x antal procent av den mat vi köper. Men är det någon som tänkt på allt som butikerna slänger? Jag garanterar att det är mer än ni tror och det bara för att dom inte får sälja varor vars bästföre gått ut. Det är skrämmande mycket.

Jahapp, på både facebook, internet och tv tas det upp att bloggtoppen.se har blivit hackad och alla som kan tänkas haft konto där uppmanas byta lösenord för de flesta av oss är ju lite lata och har samma lösen till många olika konton. Jag började direkt byta lösenord då jag tidigare registrerat mig hos bloggtoppen. Hittade av en slump en fil på nätet som bekräftade att mina uppgifter är helt öppna.

Eftersom jag tillhör skaran som är såpass lat att vi har samma lösen till många olika saker så fortsatte jag att byta lösen på alla konton jag kom på. De viktigaste är ju till hemsidan, bloggen, mailen och facebook. Men det finns många, många fler konton. Och jag kommer att ta detta som en läxa att dels ha olika lösen och dels byta oftare.

För även om jag kanske inte sitter inne på de mest intressanta nyheterna så vill inte jag att andra ska kunna förstöra för mig. För hur skulle jag göra om jag inte kom åt min mail?!