Borta bra men hemma bäst

Det har varit en intressant helg ur många synviklar. Vi har nämligen varit djurvakt och det som varit kul att se är hur Stoya betett sig med andra hundar, hon har inte träffat så många hundar innan och ännu mindre levt med så många andra. Men hon hittade en lekkompis i Sven och brydde sig inte så mycket om Sami som hon ifjol skällde ut.

Däremot har Stoya haft lite svårt att koppla av, så fort hon hört ett ljud så har hon skällt till. Ibland lyckades hon även få med sig de andra. Detta i sin tur har gjort att jag inte fått så mycket sömn, så på det viset är det väldigt skönt att vara hemma. Tyson har ju bott med det här gänget förut så han tog det rätt lugnt.

Väl hemma så blev det till att pyssla med det vanliga som tvätt, disk och städning. En rätt vanlig söndag med andra ord. Nu sitter vi och kollar på Formel 1 och håller naturligtvis tummarna för att det ska gå bra för Marcus Ericsson.


Sigge


Tyson

En kort dag

Idag blev det en kort dag på jobbet. Tog arbetstidsförkortning då sotaren skulle komma. Är ju lite fix innan med att bland annat koppla ur pelletsbrännaren och sen ska ju alla djur hållas på rätt plats. Sen vill jag inte ha en dörr till huset öppen under dagen. Men nu dröjer det cirka 26 veckor tills nästa gång.

Till middag blev det pannbiffar, potatis med löksky och gräddsås. Kvällen innehöll sen tvtittande och vila. Har känt mig så oerhört trött idag. Hoppas att det känns bättre imorgon.

#metoo

ME TOO. Sexuella trakasserier och våld drabbar oerhört många barn, unga och vuxna. Om alla som utsatts för sexuella trakasserier eller våld skriver ”me too” i en uppdatering kanske vi kan börja att visa på hur stort problemet egentligen är.

****

Igår började denna och liknande texter att cirkulera på sociala medier. Och tyvärr tillhör jag den skaran som varit utsatt. Det är hemskt att se hur många som delat #metoo. Att så många kvinnor blivit utsatta. Man tror ju nånstans att man är ensam, detta visar motsatsen. Jag hoppas verkligen att detta gör skillnad. 

Att unga tjejer i framtiden slipper höra att ”det är så killar är” eller ”han tycker bara om dig” när de berättar för en vuxen att de tex har blivit tafsade på brösten. 

Ojdå

Tiden verkligen flyger iväg nu. Livet har fortsatt som vanligt med upp- och nergångar. Det känns fortfarande tomt efter Indy, samtidigt så känns det som om Tyson bott här hur länge som helst. 

Han har visat sig vara en riktig hussehund som hellre lyssnar på Johan än mig. Tyson har även visat sig vilja ligga i sängen och sova. På nätterna får han dock inte sova i sängen. 

Vem gillar att flyttstäda själv?

Är det något jag inte alls gillar så är det att flytta. Dels för att det blir så rörigt med allt nerpackat i olika lådor och att man aldrig tycker sig hitta rätt låda när man ska ha något, dels att det innebär en massa bärande och är man bokmal som jag så blir det en del tunga lådor och sen det där med flyttstäd ). Efter de två senaste flyttarna så fullkomligt hatar jag flyttstädning. Att slita och göra sitt bästa men att ändå få nerslag gör att man inte tycker att det är så roligt. Senaste lägenheten var inte ens städad och besiktad när vi flyttade in, men det ville husvärden inte kännas vid när jag påtalade det.

Nu när vi bor i hus så har vi ju dragit på oss mer grejer och möbler så jag ser inte fram emot att flytta härifrån, jisses vilket bärande det kommer att bli. Så att hyra in någon som packar, bär och städar vore rena drömmen .

Den värsta flytten var nog när jag flyttade från Härnösand, dels för att det tog så lång tid med resorna och framförallt för att bilen skar under en av resorna. Kom några mil och då ingen kunde komma och hjälpa mig så blev det till att sova över i bilen och sen bli bogserad i närmare 10 mil. Den absolut bästa flytten var när jag flyttade hemifrån, det var så mycket nytt och allt var så spännande.

Bussar

Jag måste erkänna att jag blivit väldigt lat sedan jag tog körkort, istället för att åka buss så blir det bilen. Även nu när jag har närmsta busshållplats bara några hundra meter från huset så tar jag bilen. Men som sagt, annat var det förr.

En resa jag kommer ihåg var när jag och mina föräldrar åkte buss till Tyskland, det var julmarknaden i Lübeck som vi skulle till. När man åker en grupp tillsammans så brukar man känna igen folk även om man aldrig har träffat de tidigare, speciellt på en sån här resa som innebar två övernattningar. Det blir ju några timmar tillsammans. Förutom alla tomtar och godis på marknaden och att jag höll på att beställa tjugo luncher istället för två så är det en sak som för alltid har etsat sig fast i mitt minne. När vi kommit tillbaka till Sverige så var det dags för ett lunchstopp. Alla på bussen går in på restaurangen och allt går bara bra, ända tills vi ska rulla iväg. Då visar det sig att några på bussen saknas. Dom hade lyckats kliva på fel buss. Men de kom till slut rätt och vi kunde fortsätta resan. Jag hoppas att det gick bättre för den gruppen nästa gång de åkte buss.

Ett annat bussminne är även det tillsammans med mina föräldrar. Vi var då i London och ville ju naturligtvis åka dubbeldäckare. Så jag och mamma gick upp och satte oss medan pappa skulle betala, i nästa sekund så visar det sig att vi klivit på fel buss så det var bara att rusa ner igen och ta rätt buss.

En liten uppdatering 

En vecka utan Indy och en vecka med Tyson. Livet går vidare även om det i perioder känns tomt att inte ha Indy i närheten. Något som gör det lättare är att Tyson är här och att det går så bra med honom och Stoya.

I helgen fick han hänga med till husvagnen och det verkade han tycka var helt okej. Vi stannade bara en natt och åkte hem tidigt på söndag då vi båda hade en gräslig huvudvärk. 

Katterna är fortfarande lite skeptiska mot Tyson, men står man i köket och missarna tror att dom ska få nåt gott verkar dom inte bry sig alls.