Redan less på snön

Eftersom vi tydligen har fått vinter med snö helt plötsligt så gick några timmar igår åt att skotta. Så otroligt tråkigt det är…. men det måste göras och med tanke på att prognosen varnade för att det skulle bli kallt en längre tid så kunde man ju inte hoppas på att snön skulle smälta den här gången. Så det var bara att ta tjuren vid hornen och skotta.

Vaknade idag med öm rygg och stela muskler. Så jag måste ju erkänna att jag är rätt så otränad *haha*

Idag har det inte blivit så mycket gjort förutom det vanliga såsom att rasta hundar och fodra hästar. En lugn dag innan allvaret drar igång, för imorgon är det dags att jobba igen. Blir jobb i två dagar innan det är dags för ledighet igen.

Skottar snö

Vårt nyår

Vi firade nyår hemma bara jag och Johan, ja och alla djuren förstås. Jag passade på att ta en prommis på dagen och jisses vad jobbigt det är att plumsa runt i snön mot för att gå när det är bar asfalt. Trots att vädret inte var det bästa var det skönt att komma ut en stund.

På kvällen blev det plankstek med kantarellsås innan det var dags att spela Bingolotto, tyvärr blev det ingen vinst för oss. Vid 21 var jag ut för att ge hästarna hö och då hörde jag två smällar på långt håll.  Sedan small det i några minuter vid tolvslaget, men inga av djuren blev rädda, tack och lov.

Blev väckt av Stoya som varnade om att Sia behövde gå ut. När Sia är nödig så andas hon lite häftigare än vanligt, vilket inte alltid är så lätt att höra när man sover så då är det bra att Stoya reagerar. Även Indy var sån att hon andades lite häftigare istället för att skälla, morra eller göra något annat ljud ifrån sig när hon behövde gå ut.

Efter att vi varit ut två gånger så verkade Sia nöjd och jag lyssnade på podd för att somna om. Och det blev några timmars mer sömn för min del.

Plankstek Vintrigt landskap

Summering av 2020

Här kommer en liten summering av 2020, året som jag hade önskat vore annorlunda på så många vis. Mina nio mest gillade bilder på instagram ser ni nedan, av dom är tre direkt relaterade till husbilen :) Och det är ju en av de bra saker som hänt under året, annars känns det som om året mest har kommit med elände. Det här med corona får gärna ta slut nu.

Bandy hann vi åka på två gånger innan det blev spel inför tomma läktare. Första gången insåg jag nog inte hur kallt det skulle vara att stå flera timmar utomhus och titta på bandy, så jag tog inte på mig tillräckligt och jisses vad jag frös, men jag lärde mig läxan till nästa gång.

Jätten Jorm träffade vi på när vi åkte upp till Dorotea för att kika på husvagnsmuseet, ett ställe som jag hade lite mer förhoppningar på. Vi åkte även vildmarksvägen två gånger, en gång med husbilen och en med personbilen. Det har blivit en del mil i år och vi har fått se mycket. Planerna för nästa år har börjat formas, men är det något 2020 som har lärt mig så är det att inte planera för mycket så det är mest en lista på ställen som vore roligt att se, en liten bucketlist typ.

Jag var korttidspermitterad under en tid och då tillbringades det en hel del timmar på Johans jobb lyssnandes på podd, spelandes mobilspel och en del promenader i Hudik blev det också. Tyvärr har jag inte promenerat lika mycket det här året som jag gjorde 2019, men det hoppas jag att det blir ändring på.

Under året har vi även varit på ett bröllop, ett studentfirande och tyvärr två begravningar. Det sistnämnda hoppas jag verkligen slippa på många, många år.

Instagram top 9

Äntligen ett svar!

Igår skrev jag att vi nog knappast har klickat in på en sida så ofta som vi gjort de senaste dagarna på 1177. Allt för att se om vi fått något provsvar. Och imorse så hade det kommit svar för mig och några timmar senare hade även Johan fått sitt svar – vi båda är negativa.

Ett resultat som jag är lite tudelad till, när vi ändå har varit såpass dåliga som vi varit hade det varit helt okej om det var covid och inte bara en förkylning. För nu känns det som om det bara är att vänta på att få covid med tanke på hur situationen ser ut nu överallt.

Det bästa med resultatet är att livet kan återgå till det normala. Jag känner mig fortfarande lite vissen så det blir jobb först på måndag för min del.

Hur många gånger kan man klicka in sig på en sida?!

Sedan igår då vi var in till stan och tog varsitt covidtest så har jag loggat in på 1177 fler gånger än vad som nog är försvarbart. Vill så gärna få ett negativt svar så att vi kan återgå till lite mer normalitet i livet.

Är fortfarande rätt vissen, men har i alla fall varit feberfri idag. Nu är det bara snorigt, lite hostigt och andningen som gärna får bli bättre.

Med tanke på symtomen så har vi naturligtvis isolerat oss och det är nog tur att vi har ändrat bredbandet till att vara obegränsat för jisses vad vi har streamat filmer, serier och youtube. Orken har ju inte funnits till så mycket annat än det mest nödvändiga så jag antar att både hästar, hundar och katter tycker att vi är rätt tråkiga just nu.

Det här med att skriva

Ja nu är det sådär länge sedan jag skrev igen, ber verkligen om ursäkt för det. Kommer på mig själv ibland att ”det där måste jag skriva om” men så sker det inte på en gång och att skriva om saker flera veckor senare känns ju bara konstigt. Men ska ta mig i kragen och blir bättre på att uppdatera då jag tycker att det är väldigt roligt. Det gäller ju bara att avsätta tid till att skriva.

Orken har på något vis försvunnit nu under hösten och den så kallade vintern. Allt är ju bara blött, grått och geggigt. I natt hade det snöat lite grann så vi fick ha en centimeter snö i några timmar innan det regnade bort.

Det skulle inte vara helt fel om solen kunde titta fram någon dag så att man får lite solljus. Så härligt det skulle vara.

hagen 12 december

Stenskott

Vem har inte kört på dammiga grusvägar och knappt sett något annat än ratten? Vi har de senaste åren tillbringat många mil i bilen och då vi helst åker på småvägar så är de ju i de allra flesta fallen grusvägar. En del är dammigare än andra och det blir ju dels svårt att se i dammet och dels ökar risken för stenskott. Att bilen blir skitig är något jag bryr mig mindre om (värre är det för Johan, som den rekondare han är), det går ju rätt fort att tvätta av resdammet när man är klar med sin resa.

Det där med stenskott är mindre roligt, det har tyvärr blivit några med åren och en del har blivit rätt allvarliga med stora sprickor rakt över rutan. En av bilarna jag haft hade så många sprickor att jag var rädd när jag skulle skrapa bort isen för jag trodde att rutan skulle gå sönder helt. Och jag är nog inte ensam med att dels inte ta tag i stenskotten på en gång och dels inte byta ruta i tid.

Men det finns ett sätt att minska risken för dålig sikt, stenskott och att miljön runt vägarna ska skadas av vägdamm och det är att använda sig utav dammbindning. Det är verkligen en spännande produkt som ”limmar” ihop gruset så att man slipper dammet.