The Dog Whisperer

Så har jag (som saknar tv4+) äntligen sett några program av The Dog Whisperer.  Och vad ska man säga?? När programmen började så fick jag på en träning höra hur häftigt det var att han höll ner en chihuahua med tre fingrar och vovven blev lugn. Jag kunde ju inte säga så mkt då eftersom jag inte sett hur han gjorde. Men igår såg jag så programmet med denna hemska chihuahua och blev rätt ställd eftersom det är så jag själv gjort. Det är väl inge ”häftigt” elller nytt med att lägga ner hunden??

Nu har inte jag sett alla program (bara 6 stycken) så jag har en drös att gå igenom, men jag skrattar lika mycket varje gång ägarna säger ”oh, it’s a miracle”… näe… det är det inte… det är vanligt hundvett… att vara konsekvent, att inte förstärka ”hemska” upplevelser, att vara bestämd osv osv. Han säger en del bra saker och en del som jag inte riktigt håller med om (jag antecknade lite igår och det lustiga är att jag då skriver på engelska, inte på svenska ) . Men hur som helst så är det intressant att se hundarna, för en del är ju verkligen något extra

Idag blev Bus lite besviken på mig. Vi åkte nämligen från skolan till Gatan… ingen var hemma så jag passade på att fota lite, sen så åkte jag till min farbror i Saltvik (pappa var där). För att komma till Saltvik måste man (näe, man måste inte men vägen är bättre) åka förbi Pia. Det finns två ställen som gör att Bella blir totalt galen och börjar pipa och gnälla, det ena stället är Gatan det andra Pia’s hus.

Och idag åkte vi bara förbi! Bus satt som en fågelholk i bilen Pappa och farbror höll på att såga i två träd som rasat i stormen, så jag hjälpte till lite med kvistbärandet. Det var lite skrämmande att se alla träd som rasat i stormen Sen så fick surre komma ut lite oxå och han hoppade rätt upp och bet mig i näsan! som tur var så missade han min ring jag har i näsan, men att han är så spänstig att han bara *poff* kan komma upp….

****************************************

Oh gud vad dum jag känner mig nu……

För några månader sedan så köpte jag två objektiv + tre mellanringar till kameran… det visade sig på en gång att de inte passade (var skruvfattning…). Säljaren undrade om jag ville ha sakerna ändå och jag sa att det lär ju finnas adaptrar att köpa (objektiven + mellanringarna köpte jag för 100 kr). Sagt och gjort jag kollade upp om det fanns adaptrar, det gjorde det och en sån beställdes (för nån hundring).

Den stora dagen kom då adaptern kom hem, jag tog fram kameran och objektiven och upptäckte att visst kunde jag skruva på objektiven på adaptern, men att få fast den i kameran var ju helt omöjlig…. tydligen provade jag inte så mycket

För idag… när jag tänkte sätta ut en annons om objektiv + mellanringar + adapter… så VÄNDER jag på adaptern och då kan jag få fast den i kameran

Så nu har jag ytterligare två objektiv jag kan använda Skulle vara kul om jag fick tag i en analog Nikon så att Maud får tillbaka sin Canon oxå Är inte bara för att jag vill lämna tillbaka kameran som jag vill ha en analog Nikon, det skulle vara så kul att ha en kamera som man faktiskt kan använda objektiven till… och jodå, jag tror det finns adaptrar till Canon’en oxå… men inga fler såna köp för min del

Frågor

Har sett att en del norska bloggar har en ny utmaning så jag snodde den och svarar Ingen har utmanat mig och nu slipper ni

Är din hund försäkrad? Var?
Alla tre hundarna är försäkrade i Folksam.

Vilket foder får dina hundar? Är du nöjd med det?
Just nu äter dom Cenaturio’s flingfoder. Kelpiesarna funkar bra på det, men Indy funkar sämre på det. Så jag är på akt efter ett nytt foder.

Var och hur ofta använder du en bur?
I bilen finns det en bur som Indy och Surre får sitta i när vi åker nånstans. Hemma så finns det en bur som Indy har fått sitta i förut så fort jag gått hemifrån. Nu så får hon vara lös i hela lägenheten längre stunder även när jag är borta. För er som är oroliga kan jag påpeka att buren är JÄTTESTOR

Hur länge är din hund ensam hemma i genomsnitt?
Ensam hemma är dom sällan, däremot ensamma i bilen kan dom vara. Högst 4 timmar i sträck (när jag är i skolan).

Vilken träningsmetod använder du?
Är crossovertränare som mer och mer går över till klicker.

Vad brukar du belöna hunden med?
Boll, godis, kamp och klappar (hela fyrklövern )

Hur ofta är du ute och går prommis i över 30 minuter?
2 gånger per dag kanske, brukar inte ta tid på hur länge vi är borta. Utöver det blir det kortare rastnignsrundor på ca 10-15 min.

Hur ofta är du på organiserad träning eller kurs?
Väldigt sällan.

Hur ofta tränar du ensam?
Varje dag.

Om du tävlar/ställer ut, hur ofta?
Har tävlat mindre än vad jag velat under -06 pga bilproblem. Hoppas kunna komma ut oftare under -07. Hur ofta beror på ekonomin, man ska ha råd att åka iväg oxå

Vilka klubbar är du medlem i?
SBK (Hudiksvalls BHK), SKK och Vita herdehundsklubben.

Vad är din favoritgren och varför?
Spår, finns inget häftigare än att gå bakom en hund som älskar att spåra. På andra plats kommer lydnad, det ni

Vad är viktigast för dig i ditt val av hund?
Arbetsviljan, en hund som inte vill/orkar träna flera dagar i sträck kan inte bo här.

Har du flest vänner i eller utanför hunderiet?
Hihi, de flesta jag känner har hundar, men alla tränar/tävlar inte.

Vilken är den bästa/sämsta hundboken du läst?
Har många böcker, gillar en del bättre än andra. Men kan inte säga att den är bäst och den är sämst. Helst klart gillar jag inte en ”ryck och slit”bok som jag har. Titeln kommer jag inte på nu.

Är du inne på något hundforum, vilka?
Nja… brukar kika runt lite sporadiskt på Aktivhund, AoH och Canis, sen tillkommer alla maillistor jag är med i…

Har du några förbudsområden för din hund inne?
Japp, toaletten är no-no för hundarna. Förutom när det är dags att bada dom

Har du ofta kontakt med uppfödaren?
Istort sett varje dag på msn

********************************

Det snöade i morse, men har nu slutat och det är faktiskt rätt fint väder just nu. Även om jag helst skulle vilja slippa det där vita på marken. Vovvs busar på som galningar i snön, helt otroligt hur roligt dom har… medan man själv står och bara längtar till sommaren

Det blev ett litet träningspass för alla tre i centrum, vi hittade en snöfri gång genom ett hus (vilken förklaring ) som vi hade som träningsplats.

Surre – kontakt, fritt följ, sitt och ligg. Det går ju så bra så jag får nog ta och öka kraven lite nu. Och inte minst kräva samma kontakt på prommisar som träning, just för tillfället så har vi lite olika åsikter om hur man ska ebte sig på promenad.

Bus – fritt följ (vändningar), framåtsändande (sändandet) och lite trix. I framåtsändandet så har hon en tendens till att gå till vänster, har testat om det beror på hur jag står/har kroppen. Men efter att ha vridit och vinklat mig åt alla håll så kom jag på att det nog sitter i dålig inlärning att det är rakt ut som gäller. Så det blev lite träning på det.

Indy – fritt följ (stegförflyttningar), fjärr och lite trix. Indy var hetare än nånsin, så kul att se henne så Men det innebar även att hon ville lite för mycket på lite för kort tid. Att hon ens kom ihåg höger och vänster hade jag aldrig trott. tränade in det i somras och har inte kört det på henne sen dess. Men nog snurrade hon åt rätt håll. En gång så riktigt såg man hur hon tänkte till *sötvovven*

När jag tränade Bus (de andra låg plats) så blev vi utskällda…. av en liten tax. Surre som hörde men inte såg hunden började gaffla på han oxå och satte sig, men han flyttade sig inte. Utan bara satte sig upp och blev tyst när jag sa åt honom Bella hon stod bara och kollade på den lilla taxen och Indy… ja, hon skäller ju inte så ofta Dessutom så låg hon sååååå fint så

Satt och kikade på ev. tävlingar igår. Är ju sugen, men samtidigt så har vi ju knappt tränat nåt i vinter. Bella kommer ju löpa snart så det är mest Indy jag tänker på. Så vi får se om det blir i feb/mars som vi gör vår comeback. Vill dock ha massor av platsliggningar med andra hundar innan

Ah… nu kom jag på nåt annat…. såg en film igår ”Snap Decision” (bygger på en sann historia). Handlade om en fotograf som fotat sin bästa väninnans nakna barn när de lekte och hoppade i sängen. Det hela blev en rejäl sörja där först fotografen och sen mamman blev anklagad för sexuellt utnyttjande av barnen osv…

Dom blev friade till slut, men det fick mig verkligen att förstå att man ser det man vill se, utan att tänka ett steg längre…

Ibland undrar man

En del bilder som jag lägger ut väcker mer reaktioner än andra. Och vad som nu verkar vara hemskt är att jag lagt ut bilder på när Indy och Surre LEKER med varandra. Visst det kan se ”hemskt” ut att dom (läs: Indy) biter Surre över nacken. Men snälla, tror ni verkligen att jag skulle fota dom om det var på allvar? Tror ni verkligen att jag är så dum att jag riskerar hundarna för några bilder?

Att det knappt finns några bilder när Surre biter Indy har en förklaring, dom springer oftast emot mig så att jag inte kan fota med det objektiv jag har på (är oftast 70-300 mm som sitter på kameran). Surre och Indy älskar att låtsatsbråka med varandra, de ”bråkar” på samma sätt som små valpar. Dvs målet är att få ett så bra tag om nacken som möjligt UTAN att skada motståndaren.

Båda hundarna säger till när det blir för mycket, varpå de tar en paus. Samma sak är det om jag säger till dom att lugna ner sig, då tar de en paus.

Jag skulle aldrig fota:
* Hundslagsmål (jag hjälper hellre till att sära på hundarna som bråkar)
* När de uträttar sina naturbehov (ser ingen mening i att fota det, däremot kan det hända att små valpisar hamnar på kort när dom uträttar behov. Men valpar är ju så svåra att läsa).

Jag lyckades få en bild där Surre biter Indy

*****************************

Jag skrev senast i onsdags att jag mådde dåligt, sen har jag inte skrivit nåt mer om det. Men finns det verkligen mer att skriva? Jag mår dåligt, så enkelt är det. Fast ändå är det inte enkelt. För jag klarar inte av att visa hur dåligt jag mår. Kanske för att jag är rädd att ingen skulle fatta vad som händer, kanske vill jag bara bespara er det. Jag är faktiskt rätt glad över att jag kan mörka mitt mående. Mörka vad som händer med mig. Fast frågan är om det inte vore enklare att bara visa hur det är?

Att visa att jag varje natt gråter mig till söms, att jag skakar och kräks av ångest, ångest som kan uppstå bara genom att vara bland andra människor, eller av saker som sägs till mig, att jag nu även drömmer om allt som hänt så inte ens i sömnen är jag ”fri”. Just nu så kör jag på ”autopilot” många gånger, jag försöker vara glad, försöker hjälpa till, försöker att vara som ”alla andra”.

Jag har mått dåligt i stort sett hela mitt liv och jag har i etapper fått mer och mer insikt om mig själv. Kanske är det så att den här tiden ger mig mer insikt om något som jag inte ser nu?

Usch vilken snyftblogg det här blev då Ikväll blir det iaf lite hundträning, kanske humöret blir bättre?

**********

Nån ridhusträning blir det inte. Jag vågar inte åka iväg med bilen. Så jag och vovvarna ska ägna oss åt lite trixträning inne istället Än så länge har vi ju el, stackarna i Saltvik/Vintergatan har det inte. Mamma och pappa har vart utan sedan kl 15 och nu funderar pappa på att köpa ett elaggregat som dom kan ha i nödfall.

Angående bilderna så har jag väl aldrig blivit så paff som när jag igår fick frågan hur jag kunde stå och fota när hundarna bråkade. Jag sa ju som det var att dom bråkar inte, dom leker. Men det var som att prata med en vägg. Att sen få samma fråga i mailen idag det var droppen. Ser man verkligen inte på bilderna att dom leker? Då kanske man ska ta och studera hundar istället för att klaga på vad jag fotar för nåt.

Sen är det rätt skrattretande att folk tror att Indy bråkar med Surre. Jag menar… alla som träffat Indy vet hur totalmjuk hon är. Phoebe (Pia’s lilla mittelspitz) fick Indy att lägga sig ner för henne ifjol. Vad Indy gjorde innan kommer jag inte ihåg, jag kommer bara ihåg hur mycket jag skämdes över att stå här i Iggesund med en stor hund som kryper för en liten mittelspitz

De enda som tycker att Indy är läskig är valpar/ungar hundar som aldrig träffat henne, denna ”läskighet” brukar sitta i några minuter, sen har dom kommit på att hon är supersnäll och inte det minsta farlig.

Snö

Nu har fredagen övergått i lördag… och det snöar ute!! Inte lite heller… hade väldiga problem att se nåt nu när jag skulle hem i natt… för att itne tala om problemen med att komma upp för infarten till huset.

Var till fotoaffären igår och sa att jag hittar inte den där j*vla garantisedeln, så kameran kommer att skickas iväg, men det kommer stå garanti på den (på själva inlämningslappen), så får vi se om Nikon är snälla att reparera ett fel som INTE är mitt på garantin. Hade något verkligen varit sönder, som om man tappat den är det en sak. Men nu är det elektroniken som krånglar. Har jag tur så fixar dom det ändå (jag tror inte på det, men kan ju hoppas) har jag otur så måste jag ut med 1500 spänn.

Hur som helst så är den på väg till lagning nu så man får hoppas att det går snabbt för jag vill lämna tillbaka D70’n så fort som möjligt. Har inte alls gillat den, men ska inte klaga alltför mycket då jag ju haft en kamera under tiden

********************************************

Vovvarna har fått busa rejält i snön idag. Är bara att passa på för man vet ju inte hur länge snön är kvar. Dom älskar att springa, brottas, äta och bara rulla runt i snön Tänk om man kunde gilla det vita så mycket

Elektroniskt fel

Fick igår reda på vad som är fel med min kamera, det är ett elektroniskt fel (= mitt andrahandsval). Kameran hade skickats till en kille i Sundsvall som fixar med kameror, men såna där fel klarade han inte av. Så nu hade kameran kommit tillbaka och ”glömts bort” i julruschen.

Den där lilla dumma garantisedeln som jag hittills inte hittat kan göra så att jag slipper pröjsa 1500 spänn. Fotoaffärn kommer att skicka kameran till Nikon Sverige (som jag trodde dom gjort på en gång) när jag meddelat om jag har garanti eller inte. För Nikon var INTE glada över att få ev. garantisedel i efterskott.

Jag som mår dåligt av ena och andra orsaken mår ju inte bättre av att veta att jag inte kommer att ha råd till nånting 3 månader framåt. Hela historien med kameran har fått mig att inse dels hur viktigt det är att ha koll på garantisedlar osv, men även att faktiskt ta betalt för bilderna. För varje gång jag fotar tär ju på kameran. Själva grejen att jag fotar tycker jag är av mindre intresse pengamässigt, då jag tycker det är så roligt. Men det är INTE kul att vara utan sin kamera och dels inte kunna leva normalt pga att den gått sönder.

Inte bättre

Hade sovmorgon idag och skulle därmed inte infinna mig på skolan förrän vid 11:30. Dock så valde jag att åka hem på en gång då jag kände mig helt borta i skallen. Så ut med vovvs på prommis/fotografering. Ser att en bil stannar till vid vägen och mer tänker jag inte på det, förrän Bus och Surre (som var lösa, Indy satt fast vid ett träd) började röra på sig. Då ser jag att det är en människa på väg mot oss. Denna människa var Chatrin

Hade tydligen varit klagomål på ljud från Hårdkrom. Sa att jag inte stör mig på det, visserligen låter det, men jag har nog blivit för van av att lyssna på de ljuden. Men vi alla har ju olika gräns för vad man hör och vad man tål

Helt klart så klarade inte Surre av att någon kom emot oss och att lyssna på mig ville han inte, skönt bara att det var en hundmänniska som kom. Bus hon klarade av att stanna och lägga sig (ej platsliggningsordet). Sen låg hon sååååå fint så, tills jag stoppade handen i godisfickan

Är skönt att det inte regnar ute, men nog känns det mer som en höstdag än 10 januari!

Imorgon ska jag vara barnvakt så då blir det årets första besök på badhuset

*******************

Nu på kvällen damp det ner ett blad om detta med störande ljud från hårdkrom, det lustiga är att det bara är undertecknat ”sömnlös hyresgäst”.  Varför gå o dela ut en massa flygblad om man inte kan stå för det? Känns ju lite som alla anonyma tvättstugelappar som brukar dyka upp i de flesta tvättstugor då och då

Men som jag skrev tidigare (och dessutom sa till Chatrin) så störs inte jag av ljudet och mina ev. sömnlösa nätter beror på nåt helt annat än hårdkrom’s ljud. Dessutom så brukar jag ju på nätterna vara ute o gå med vovvarna, men inte ens då stör jag mig på nåt ljud. Undrar om jag är döv kanske?

Äts upp inifrån

Att ens försöka förklara hur det är jag känner är svårt. Kanske kan man likna det vid en alien som gnager en bit av mig hela tiden och som då växer lite (och hur många har haft en alien i sig , ni får använda fantasin lite ).

Igår kom jag på mig själv med att springa runt i lägenheten som en råtta i ett hjul, jag gjorde en sak där och innan jag var klar så var jag på ett annat ställe och gjorde nåt annat och till slut visste jag inte ens vad jag hade gjort för nåt.

Man kan fundera på varför jag känner mig så väldigt nere just nu, två saker som hänt är ju att skolan har börjat och idag så börjar en fortsättningskurs som jag ska assistera på. Vad gäller skolan så blir det ju utställning 21 april. Kan tyckas som om det är lääääääääänge dit. Men man ska ha en idé, man ska fota, framkalla, kopiera, göra ramar och passerpartouter, samt beställa glas och få allt att passa. Jag höll på att gå under innan jul när vi gjorde tre bilder var. Nu är det 10 bilder var som vi ska göra. Dessutom så hänger de tre bilderna på skolan = inte så många som bryr sig. Men våra 10 bilder kommer att hänga på Hälsinglands Museum = större publik, fler ögon som ser vad man gjort.

Det andra är fortsättningskursen som börjar ikväll. Jag har assisterat på två kurser tidigare (-05 och -06) och brukar alltid känna mig helt okunnig innan kursen startar. När den väl är igång så brukar jag känna att jag ju faktiskt kan nånting Men samtidigt så har jag bara tre års erfarenhet av att träna hundar, så hör jag egentligen hemma som assistent på en kurs? Och hur i alls in dar kunde jag tro att jag var värd att satsas på när det gäller instruktörsbiten? (nåt som inte kommer att bli av på flera år, om ens nånsin)

Nåja, jag lär ju överleva kursen och jag vet att jag kommer lära mig massor av den. Att se andra ekipage gör verkligen att man får en annan syn på detta med hundar.

Återkommer senare med vad som hände på kursen

***********************************
Till Maud: Surres tunga sitter nog fast nånstans. Men frågan är hur lång den egentligen är Han och Nogger är rätt lika på det sättet
***********************************

Mina hundkunskaper sattes inte direkt på prov idag, däremot mina icke-existerande matematikkunskaper. Jag och Marita skulle kolla medlemsskap, vaccination och ta betalt. Jämna pengar = helt okej… inte jämna pengar = jag skäms för att jag är såååååå krass på matte

Vi körde stationsträning, och en av stationerna var hos mig och Marita, vi blev nu sittande hela kvällen med pappersarbetet och då är det ändå en del kvar Tillströmningen av folk var lite ojämn, så satt faktiskt mest och pratade

En del av kursarna gick allmänlydnaden som jag assisterade på i höstas. Så det ska bli kul att se om dom har förbättrat sig sen dess