Shopping

Jag har farit runt som en dåre på en massa affärer idag och har spenderat alldeles för mycket pengar. Men alla julklappar blev fixade och en massa mat fick jag med mig hem Träffade Pia på stan och hämtade antiskabbmedlet. Sen när jag kom hem så köpte jag en Agriapärm av Sofia. TACK!

Fick mail från killen som har hand om gästboken, en massa spam har skickats till gästböckerna, jag raderar dom så fort jag ser dom. Iaf så jobbar han på att fixa så att det ska bli spamfritt sen

Nån träning har det inte blivit, bara en massa prommisar. Men det är inte fy skam det heller. Tog med mig kameran på en av prommisarna i hopp om att kunna fota lite, men batterierna dog och jag hade inga extra med mig (vilket jag alltid brukar ha)… men men, det finns fler chanser

Lilla lejonet Gimli är sjuk, han bajsar blod. Så i morgon ska han till veterinären. Stackars liten Och stackars Carro som får stå ut med alldeles för mkt vad gäller hundarna just nu

Sökträning

GRATTIS mamma o pappa på bröllopsdagen! GRATTIS mamma på födelsedagen!

Idag blev det sökträning utmed Vanavägen. Bella fick börja och med henne körde vi “budföringssök”. Carro gick iväg med en leksak och när Bus tog den så berömde jag. Tror det blev 3 el 4 såna skick. Var så härligt att se att en liten femöring trillade ner i huvet på henne

Indy körde vi två skick med (enl. budföringsprincipen) och hon förstod genast att föremålet skulle tas med till mig Carro’s tre vovvs fick oxå köra sök, japp både Gimli o Hyper fick prova på

Jag tycker det är jättekul med sök, dels för att det är en till gren att lära sig mer om, dels för att det är bra aktivering, men samtidigt för att det faktiskt är så häftigt att se hundarna jobba.

Bella blev behandlad mot rävskabb idag och Indy ska få behandling i morgon. Ingen av dom har visat några symptom, men det är lika bra att behandla så man slipper obehagliga överaskningar.

Får pengar i morgon så då är det shoppingdag, måste ju handla hem lite mat o andra saker man behöver, sen tänkte jag mig på att handla julklappar. Jag som hatar att handla

Ang. negativa träningsbloggar så har jag ju fått svar från två stycken. Och en berättade att hon tyckte inte att det gick bättre än det hon skrev.  Den andra berättade att hon skrev ner förväntningarna på sig och sin hund genom att enbart ta med det negativa.

Men om det verkligen går så dåligt så 1) varför fortsätter man träna, man borde väl ge upp nån gång? 2) man kanske har alldeles för höga krav för tidigt? 3) kanske handlar om press att inte våga tävla, därför “skriver man ner sig” så att alla ska se hur dålig man är och att man inte hör hemma på en tävlingsbana?

Verkligen intressant att få höra olika människors åsikter och tankar. Själv så går jag hellre ut med en oklar hund på tävlingsbanan, dels för att jag vill ha så mkt rutin som möjligt. Dels för att jag lär mig så mycket och till sist för att jag annars säkert skulle må jättedåligt om jag väntade. Tror att jag skulle tänka så att “nu har jag väntat så länge, nu måste det gå bra”. Om det då inte skulle gå bra, ja skulle jag vilja fortsätta?

Vad gäller det jag skriver här så är det både positivt och negativt vad gäller hundarna och tyvärr mest negativt om mig själv. Skriver ju tex av mig rätt mkt när jag mår dåligt. Men nämner inte så ofta när jag faktiskt mår hyffsat. Men sen har jag ett uselt självförtroende och det är något som jag jobbar med för att det ska bli bättre. Men det är ju inget som går att ändra på en handvändning precis. Sen finns det ju delar av mig som man nog (både jag och andra) bara får acceptera, detta med att jag är en tystlåten, blyg ensamvarg som gillar att träna hund tex

Näe… nu ska jag skriva inköpslista så att jag får med mig allt jag behöver i morgon, sen är det nog sängen som gäller.

Så trött

Det verkar vara farligt att vara ute länge i friska luften, man blir ju så trött Dagen började med att jag fick reda på att Varga och Hyper har rävskabb, varken Gimli, mina eller pia’s hundar har visat nåra symptom. Bara för att Varga och Hyper har skabb betyder det inte att alla andra får det.  Så för tillfället är det bara att vänta och se om nåra äckliga små djur har hoppat över till mina vovvs.

Nog om dessa små äckliga saker… följde med Carro ut till Mellanbyn och vilken superhärlig dag att vara ute med vovvarna och fota Var en heeeel hög med vovvar och kelpiesar är ju inte direkt nåra som står still nån längre tid, så det var lite knivigt att få bra bilder… men man lär sig ju på de misslyckade bilderna oxå

Fiddevakt är jag även idag, Bella är väl inte alltför glad över det. Brukar gå bra att ha henne med Fiddis inne, men på sistone har Bus blviit mer o mer sur (löpet?), så hon får nöja sig med att vara i vardagsrummet och det verkar hon inte tycka är alltför tråkigt…

Nu ska jag göra en sån där taskig sak som jämt händer i serier, med andra ord en cliffhanger… har fått några svar ang. mina funderingar om träningsbloggsskrivande, men det får ni vänta med tills i morgon

Fortsatta funderingar

Missade ni gårdagens blogg så läs den och kommentarerna för att förstå dagens

Pratade med två personer som skriver enbart positiva saker i sin blogg, den ena skrev positivt för att det var ett sätt för henne att sporra sig själv. Den andra har övergått till att blanda både pos och neg saker då pressen tydligen blev för stor (kände hon) och det blev nåt som hon mådde dåligt över. Pressen kände hon från andra och byggde naturligtvis på den själv oxå.

Och visst är det som Sofia säger att det ligger mycket i läsaren, men faktum kvarstår att vissa är vääääldigt negativa och vissa som sagt enbart positiva osså finns vi andra där i mellanskiktet och försöker skriva både det som går bra och dåligt. Det jag undrar över är ju varför man skriver så olika, svar från den negativa sidan har jag inte fått än, men väntar spänt på förklaring

Linda säger: “Om man inte är ärlig i träningen samt i skrivandet så tja, vad uppfyller en träningsblogg för funktion då? ”
Ja, det är väl ungefär det jag också undrar. Jag skriver som jag sa igår för att slippa berätta för alla vad jag gjort under dagen, det är bara att kolla här så ser alla (lätt o bra med andra ord ). Att blanda både pos o neg är naturligt då nånting aldrig går superbra men heller aldrig superdåligt under ett pass. Eller tja, så är det för mig och jag hoppas att jag inte är ensam om det Ett moment kan helt plötsligt lossna medans ett annat måste man nästan börja om med.

Jag har aldrig dolt att vi har problem med metallapporteringen (o hur många gånger jag berättat att det går framåt för att sen behöva backa igen ), inte heller att vi förut hade problem med ställandet. Genom att skriva det så har jag fått massor av tips, en del har jag provat, en del har jag känt att nej, inget för mig. Samma sak med de saker som Indy haft problem med, genom att skriva det här så har folk kommit med sina tips och idéer för att det ska fungera och det är något som jag uppskattar mycket. Att folk läser och vill hjälpa till

Nu har jag hamnat utanför det jag eg. skulle säga… som vanligt… och jag har till och med glömt bort vad det var jag hade tänkt…. hursomhelst så är det väldigt intressant att se vad ni tycker/känner om olika typer av bloggar. Just hur människor beter sig (och även djur) är nånting som jag alltid varit intresserad av, så mer “knäppa” funderingar får ni nog stå ut med

Över till hundarna och vad vi gjort hittills idag. Planerade med Carro igår att vi skulle köra upplet och sök på förmiddagen, tränade vid bostäders “sopupplag” (vad ska man eg. kalla det?). Var vääääääldigt jobbig terräng att valla av, många stenar o massor av hål som benen åkte ner i… men vallad ruta och 4 grejer las ut.

Varga var först ut och tog till slut in alla 4 grejerna Sen Bella… inget fullt ös medvetslös… men en annan ovana visade sig idag – hon satte sig i rutan och bajsade! En grej hittade hon helt själv, två andra fick jag lyfta på och den fjärde struntade vi i då hon ju skulle orka med söket oxå. Carro hade lagt en grej väldigt nära oss, men den sprang Bella bara över hela tiden, det visade sen när jag skulle lyfta att den hade åkt ner i ett hål, så lite förlåten är Bella för den Nja, mer koncentration hade inte skadat… men vi ska väl ta och tag i detta med upplet nu

Indy ville jag inte köra i den rutan, så då hoppade vi över till sök. Varga återigen först ut, 3 gånger fick jag gömma mig och mellan det så blev det några tomskick. Första gången hon hittade mig så var hon överlycklig och överöste mig med pussar Tack och liov så lugnade hon ner sig till de andra skicken På det sista där hon hittade mig så fick hon vittring av mig, men hon märkte inte riktigt vart jag var för hon stod ovanpå stenen som jag gömt mig nästan under… så hon skvätte ner massa snö på mig…. men till slut så hittade hon mig, tog rullen och stack direkt till Carro

Bella förstår att hon ska leta reda på folk, så mycket är klart… men sen det där att ta med sig en grej tillbaka till mig det funkar inte alls. Men det ska tränas upp, på nåt sätt.

Har fått låna Lotta’s nya kamera idag, det är en Konica Minolta Dynax 5D. Får min kamera att kännas som ett yngel i jämförelse, men jag håller mig till min Fuji Minoltan är dock väldigt kul att fota med, en annorlunda upplevelse att kunna zooma in så mycket och få skarpa bilder. Men jag har även lite klagomål på kameran, men det ska ni få slippa höra

23:10
Ni som läst Carro’s dagis vet att Bella bet Hyper tidigare idag (han har ett litet sår vid ena ögat) och att Indy lämnade ett brunt avtryck efter sig i hallen Alltså, jag fattar inte… vad är det som gör att hon pissar o skiter hos Carro?? Visst det händer inte varje gång, men man blir ju nojig. Att jag sen rastat henne innan verkar inte spela nån roll *suck*

Visst ja, vi hade ju en incident när vi (jag, Indy, Bus och Fidde) var på väg ner till Konsum. I höjd med Tryggebo så stod en kvinna med en schäfer. Vad jag då inte visste var att kvinnan var av den sega typen och schäfern var lös. Schäfern fick syn på hundarna och sprang över vägen. Gissa om jag blev arg?

Försökte få Bella och Indy att sitta bakom mig samt att hålla Fidde bakom medans jag sparkade mot hunden (inga träffar). Hua, gillar inte alls sånt där. Skraj var jag dels för att jag vet att Bella med all sannolikhet skulle ha svarat emot och en Bus mot en schäfer är ingen trevlig utgång… och skulle nån av hundarna ha blivit skadade (om Bus inte svarat o ägaren inte fått tag på hunden) så skulle väl det ha vart Fidde… och då skulle jag ha en arg Lotta att tampas med oxå

Jag brukar gå med Bella lös ibland och Varga får vara lös när jag är rastningsvakt. Men när jag har nån hund lös så är jag mer vaken på omgivningen och hur den egna hunden beter sig. Det som dessutom gjorde mig förvånad var att hunden inte fick veta det minsta att det den gjort var fel

När vi efter allt började gå igen och hade kommit en bit, då hör jag nåt konstigt läte, då har schäfern hittat en ny hund… denna gång blev det fajt innan båda ägarna fått tag på resp. hund. VARFÖR har man en hund lös om man inte klarar av att ha minsta kontroll på den?

Kände mig även lite pressad att fixa ett julkort så har mailat det till en del, för er andra så finns det att se på framsidan (var ju ändå dags att byta bidler där!)

Nu ska jag ta och sova så jag orkar med att träna vovvs imorron

Funderingar

Om du fick veta att en hund i din närhet har drabbats av en smittsam sjukdom, skulle du då berätta det för andra hundägare runt omkring? Eller skulle du bara hålla käften? Ska man hålla tyst bara för att man inte är vänner eller klarar man av att svälja stoltheten och vara så schysst att varna andra? Håller man tyst bara för att man innerst inne önskar att den andres hundar ska bli sjuka? Ellr varför säger man inte till?

Två gånger det senaste året har det hänt att folk har undvikit att direkt säga till om att hundar i närheten är sjuka. Det utsätter naturligtvis mina hundar för risk, men även alla de andra hundar som mina träffar genom träning och tävling.

Inom råttvärlden varnade man alltid varandra för skabb, löss eller annan ohyra/sjukdom. Detta trots att man i vanliga fall var såpass stora ovänner att man skulle vilja slita av halsarna av varann (nja, så illa var det väl inte direkt, men nästan

En annan fundering som jag fick igår var hur vissa av oss som skriver om våra hundars träning belyser olika saker. Jag försöker berätta både det som går bra och det som går dåligt, och det har jag gjort sen allra första början (på samma sätt fungerar jag efter en tävling, tar alltid fram både + och -). En del belyser bara det som går dåligt och en del bara det som går bra. Jag tycker själv att det är en stor seger att jag lyckas ta fram det positiva i mina hundars träning, för jag är annars väldigt bra att se allt i svart.

Men de som endast skriver i svart, gör dom det för att andra nervärdera dom så att dom slåss ur underläge på tävling? Eller varför är man konstant negativ? För SÅÅÅ dålig kan väl varken föraren eller hunden vara att det inte finns en enda positiv sak att säga om träningen?

De som bara skriver positivt, går det aldrig dåligt för dom? Om dom är så perfekta varför måste man då träna? Risken är ju att man skruvar upp andras förväntningar på en och man skapar därigenom en onödig press. Iaf om man inte sedan klarar av den.

Skriver man sen träningsblogg för sig själv eller andra? Jag skriver träningsdagbok på papper oxå, där jag ibland ritar upp hur spår har gått, hur jag har gjort vissa moment osv. Sånt som här bara sägs med ord här (för mina taskiga ritningar skonas ni ifrån ). Jag skriver blogg för att många frågar vad man har gjort under dagen och istället för att svara på samma fråga femtielva gånger så går det att läsa i bloggen (jupp, jag är lat även där ).

En del personer som läst bloggen mailar och frågar mer om ett visst moment, hur jag gjort och ev problemlösning. Det finns de som tackat för att jag skriver blogg och säger att de har haft hjälp av den. Sånt gör mig väldigt glad att nån kan lära sig av mina misstag och förhoppningsvis håller sig undan dom. Jag är nybörjare inom träning och tävling så nån outtömlig kunskapsbank är jag inte (vilket ingen är å andra sidan, man lär så länge man lever), men jag i min tur har turen att ha mycket kompetenta människor i min närhet som alltid ställer upp när jag kommer med mina funderingar och problem (tack så mycket!!! ), och det är ju det som jag delar med mig av till andra.

Jag bryr mig inte om vad folk tror när dom läser min blogg. Har folk förväntningar på mig och hundarna om att det ska gå super på nästa tävling så är det ju deras förväntning. Samma sak om dom tror/hoppas att det ska gå dåligt. Jag bryr mig inte. Jag har inget att bevisa för någon så varför skulle jag då ta in andras ev. förväntningar på oss? Kan avslöja att det räcker gott och väl med mina egna förväntningar

Lucia

Luciamorgon betyder att jag måste gå upp tidigt för att skjutsa mina systrar till skolan. Dom följer med mamma till Jernet för att se på lussetåget. Och mamma måste ju jobba, så då blir det bara jag kvar som kan skjutsa. Men vad gör det när man får lussebullar och pepparkakor?

Bella med sitt halsband (fotade igår):

Hur träningen gick igår? Jodå, den gick bara bra Började först med Bella, lät henne ta metallen från min hand, när det inte var några problem så la jag ner den på golvet och kommenderade apport. Inte heller det var några som helst problem så jag ökade avståndet hon var tvungen att gå för att hämta apporten. Och smååååååååå tvekanden var det, men inte alls som det varit förut

Sen var det dags för snabba ställanden och där körde jag med extern belöning, bara jag kommer ihåg att använda rätt kommando så gick det bra

Med Indy så började jag att köra dk på ställandet, och tog succesivt bort dom. Märkte att hon faktiskt stannade på röstkommando, har jag undervärderat henne tro?

TILLÄGG:
Tränade Bus nu på kvällen och metallen gick bara bra. Såg ingen tvekan idag och hon var till och med ivrig att springa och hämta den! Förflyttningar bakåt körde vi oxå, men det blir nog till att gå till förrådet där det finns längre kala väggar. Lärde henne även att stänga garderobsdörrar på kommando Ställande körde vi lite grann och hon stannar fort. Ska nog ut o prova imorron hur det ser ut då.

Indy Pindy har inte fått göra nåt idag. Och kommer nog inte att få göra det heller. Min rygg vääääärker….

Träningsvecka…

Det är meningen att det ska bli så iaf Har tänkt att vi på söndag (ridhusträningen?) visar upp hemläxan Med Bella är det metallen och inkallande med ställande som är det vi har i läxa. När det gäller inkallningen så är det snabbheten på ställandet jag vill få till. Med andra ord hon ska tvärnita Metallen, ja där vill jag att hon klarar av att springa ut och gripa den och återkomma till mig.

Indy är det ställande under gång som är är det moment vi ska koncentrera oss på. Naturligtvis kommer vi göra lite annat under veckan oxå

Idag blev det en fotoprommis i skogen… är så härligt att bara gå ut med hundarna och ströva omkring i nåra timmar Väl hemma så var det dags att byta hundar, är rastningsvakt åt Carro’s vovvar. En av prommisarna idag så tog jag med alla 5 ut. När alla går åt samma håll så går det rätt bra, men börjar dom vingla åt varsitt håll, ja då blir det genast lite svårare

Fick påpekat att jag inte skrivit om hur jag mått på ett tag, en anledning är väl att jag har mått bättre. Samtidigt så är det nu på väg ner igen. Känner det så tydligt och vad kan man egentligen göra för att stoppa det? Svårt att sova, massor av tankar, lättare för att falla i gråt (nåt jag sällan gör inför någon dock). Mycket handlar om osäkerheten av vad som kommer att ske med mig efter sista februari nästa år. Aktivitetsersättningen (populärt även kallad förtidspension) som jag har går ut då och en ansökan om förlängning är inlämnad, men eftersom det är upp till andra att bestämma vad som är bäst så är det ju svårt att veta vad som ska hända. Just ovisshet är något som jag hatar

Tack alla som berömmer mina bilder – det värmer verkligen

Tycker att det är jättekul att fota (fast det har ni väl märkt? ), vill lära mig mer om fotografering så det blir många besök på fotosidor numer

Fast nu ska jag gå och träna vovvar