Jag har några gånger under mitt liv råkat ut för folk som av någon anledning velat svartmåla mig. En gång var under tiden jag födde upp råttor. Då var det en kvinna som spred en massa osanning om mig. Till saken hör väl att jag aldrig träffat denna kvinna. Så hur hon kunde ”veta” saker om mig och mina djur vet jag inte. Först efter att jag hotat om polisanmälan så slutade hon med sitt drev mot mig.
Så när jag ser olika historier på nätet om folk som sägs ha gjort nåt eller liknande så blir jag alltid lite fundersam. Dels för att den person det gäller sällan får möjlighet att faktiskt ta del av anklagelserna. Skriver man saker i en sluten grupp så gör du det för att du inte vågar ta det med personen det gäller. Du vill ha ryggdunkningar att du är så duktig och att du ska stå på dig.
Men ingen av oss vet ju egentligen hela historien. Man måste få höra båda sidor för att kunna komma med tips/råd/ryggdunkningar osv.
Jag vet inte varför en del människor verkar göra det till sitt jobb att gnälla om hur andra har det och hur andra gör. Kanske mår dom så oerhört dåligt i sig själva att dom måste trycka ner andra för att känna sig bättre?
Det som gör mig mest oroad är att i de flesta fall då det blir olika drev på nätet så har den anklagande parten aldrig ens bemödat sig med att prata med den andra parten. Har man problem med någon är det väl bara att ta ett snack och lösa allt?
Och till er som gillar och hejar på osv, kan ni inte ta ett steg tillbaka och tänka en liten stund på att allt som står kanske inte är sant.