Det är få frågor som irriterar mig så mycket som de i rubriken. Det är frågor som jag får minst en gång i veckan av olika människor. Så för att göra det klart för alla för en gångs skull: vi ska aldrig ha barn och följdaktligen så är jag inte med barn.
Frågan om barn kom upp rätt tidigt i mitt och Johans förhållande och vi var överens, vi ska inte skaffa barn. Detta av många anledningar som jag inte tänker ta upp här.
Det intressanta är att när man säger nej till barn så är det många som tycker att man är hemsk och att man på nåt vis borde tänka på de som kämpar för att få barn. Riktigt hur det hänger ihop förstår jag dock inte och jag tycker synd om dom som kämpar år ut och år in utan att få barn. Men det är väl ändå inte rimligt att jag ska skaffa barn bara för att tänka på andra?
Och kom inte och säg att jag kommer ändra mig när jag blir äldre, jag har känt såhär väldigt länge, är nu 31 år och känner fortfarande såhär. Så har jag klargjort det tillräckligt nu för att slippa de här frågorna i framtiden?
