En tradition för mig är att åka i diket minst en gång per vinter. Den här vintern har det ju inte varit särskilt svårt att undvika dikeskörning då vädret har varit milt. Endast en fastkörning har det blivit. Idag bröts dock traditionen… två gånger….
Och dumt nog på samma ställe fast med typ 13 timmars mellanrum. Vilken väg? Vintergatsvägen naturligtvis. Skulle ut till mamma o pappa för att installera dvdspelaren i deras dator. Tänkte inte så mkt mer på det utan tog närmsta vägen och kom halvvägs upp för första backen och sen så började jag glida bakåt (nåt jag får panik för, efter en händelse i barndomen). Ringde pappa och bad honom skynda sig som f*n då bilen bara åkte närmare o närmare diket så fort jag gjorde nåt.
Kom folk som tydligen var väldigt stressade för visst dom hjälpte mig, men så jävla irriterad behöver man väl inte vara. Det muttrades om att jag hade skitdäck på, inga däck alls och att jag inte skulle kört här. Näe sa jag, men det är jävligt svårt att veta det EFTERÅT att det inte fanns ett enda sandkorn och att backen var så hal (den såg ju inte hal ut). Jag hade skrattat ögonen ur mig om han åkte i diket själv (vilket han inte gjorde ).
Så dom snurrade runt bilen, i och med detta så hamnade bakdelen i diket….
Åkte hem och fixade lite hemma innan jag provade igen… den här gången åkte jag via Hudik och vägen såg fin ut hela tiden. Så varför jag valde att åka via iggesund hem vet jag inte… den var fortfarande inte sandad, men jag tnkte att det är ju lättare att åka nerför än uppför.
Kom till tidigare nämnda backe, la i ettan och styrde bara liiiite lätt. Och när jag hade 1/3 kvar så förlorar jag kontrollen över bilen. Försöker parera och jag tror faktiskt att det hjälpte liiiite, för nu tippade bara ena hjulet ner i diket. Kom upp alldeles själv
Angående tatuering så ska jag dit och höra hur mkt pengarna räcker. Först efter det kan jag bestämma mig för vilket motiv jag vill göra nu. Blir väl samtidigt till att beställa tid