Okej, det låg mer snö kvar i skogen än vad jag både hoppats och trott. Men skam den som ger sig, tre stycken spår las och ett vad avsett för Bus (upptag). Sen blev det så att Bus fick gå ett till
Olika sorters spår har jag provat på, men aldrig snö. Märktes rätt snabbt att hundarna använde nosen och inte ögonen, däremot så hade ju jag mer chans att lägga mig i och det är ju aldrig bra att göra det Kul var det iaf att kunna se exakt var spårkärnan var och var hundarna gick (och nej, jag strävar inte efter att hundarna går i spårkärnan, för mig är huvudsaken att dom kommer runt spåret med pinnarna).
Bus fick börja och var rejält het…. upptaget blev lite av en miss då jag gick för långt så att hon hamnade nästan direkt på en pinne, hon skötte sedan spåret relativt bra. Två stycken pinnar lämnades kvar i skogen (där ser ni att varken jag eller Bus använde ögonen ). Hon gillade verkligen pinnarna och kunde arbeta bra trots att Jonna och Joline följde med på spåret och dessutom pratade med mig hela tiden.
Så var det dags för isbjörnen…. och om Bus var het så var Indy glödande… fy tusan så hon sprang ut i spåret. Eftersom jag inte gillar för hög fart i spåret (tycker det oftast bara blir fort men slarvigt) så blev det några timeout’s. Som tur var så hade Joline gått ut ett bra spår för en het vovve, dvs ett klurigt spår som gjorde att Indy rätt snabbt varvade ner Mycket strul blev det (tralala… säger inte alls vem det berodde på….. ), men alla pinnar hittades. Märkte att Indy’s passion för pinnarna nu har gått över till ”hur snabbt kan man knäcka en pinne?” Så det blir nog lite pinnterapi om jag ska kunna få hela pinnar på en tävling
Bus igen så… den här gången med Jonna som spårläggare. Även det ett klurigt spår, hon gick i bra tempo och fick på några ställen verkligen övertyga mig om att det var rätt väg. Den här gången hittade hon alla pinnar
På alla tre spår så följde Jonna och Joline med och ingen av hundarna brydde sig om det Indy däremot blev oerhört gratis efter Bella’s andra spår. Sedan tidigare så har hon bitit av ena säkerhetsbältet bak (en tradition som Varga började med ), idag var det dags för bälte nummer 2. Jag satt i veckan och fixade till gallret och gjorde ett skydd för bältet. Och visade J&J det idag. Men efter spåret så ser jag en stor vit hund sitta i bilen och inte bak… så hon har tuggat sönder bältet och sen slitit loss gallret….
Hade bokat besiktning 2 april… och hade tänkt köpa bälten idag, men det fanns inga inne… nu skiter sig det med besiktningen då jag måste ha tag på ett till bälte och att köpa nya ser jag ingen vits med när det finns bra begagnade för halva priset. Så besiktningstiden blev ombokad illa kvickt och Indy kanske kan förlåtas… nångång
I morgon så ska jag kolla hur buren passar i bilen så att hon får sitta i den, för j*vlar om hon ger sig på bältena fram….. jag har två stålburar och båda har samma konstruktion och tur är det då isbjörnen även är lite av en Houdini…. så det där med att folk släpar på tygburar (Bus har en), jag skulle aldrig våga ha en sån till Indy eftersom hon tar sig ur stålburar
På eftermiddagen så tränade jag och Joline lite trick med hundarna (gjorde vi även igår). Indy har nog inte förstått hur stor hon är… jag fick Bus att hoppa upp på ett staket runt en veranda (tänk er en planka i vanlig bredd… där kunde hon stå). Med Indy hade jag tänkt att hon bara skulle ha framtassarna uppe och baktassarna på marken… det tyckte inte hon… utan hon hoppade upp och kom på att det blev ju väldigt trångt att få plats med alla tassar, så hon tog stöd mot mig och jag var tvungen att lyfta ner henne