Familjen Eriksson

Att ens försöka förklara hur det är jag känner är svårt. Kanske kan man likna det vid en alien som gnager en bit av mig hela tiden och som då växer lite (och hur många har haft en alien i sig , ni får använda fantasin lite ).

Igår kom jag på mig själv med att springa runt i lägenheten som en råtta i ett hjul, jag gjorde en sak där och innan jag var klar så var jag på ett annat ställe och gjorde nåt annat och till slut visste jag inte ens vad jag hade gjort för nåt.

Man kan fundera på varför jag känner mig så väldigt nere just nu, två saker som hänt är ju att skolan har börjat och idag så börjar en fortsättningskurs som jag ska assistera på. Vad gäller skolan så blir det ju utställning 21 april. Kan tyckas som om det är lääääääääänge dit. Men man ska ha en idé, man ska fota, framkalla, kopiera, göra ramar och passerpartouter, samt beställa glas och få allt att passa. Jag höll på att gå under innan jul när vi gjorde tre bilder var. Nu är det 10 bilder var som vi ska göra. Dessutom så hänger de tre bilderna på skolan = inte så många som bryr sig. Men våra 10 bilder kommer att hänga på Hälsinglands Museum = större publik, fler ögon som ser vad man gjort.

Det andra är fortsättningskursen som börjar ikväll. Jag har assisterat på två kurser tidigare (-05 och -06) och brukar alltid känna mig helt okunnig innan kursen startar. När den väl är igång så brukar jag känna att jag ju faktiskt kan nånting Men samtidigt så har jag bara tre års erfarenhet av att träna hundar, så hör jag egentligen hemma som assistent på en kurs? Och hur i alls in dar kunde jag tro att jag var värd att satsas på när det gäller instruktörsbiten? (nåt som inte kommer att bli av på flera år, om ens nånsin)

Nåja, jag lär ju överleva kursen och jag vet att jag kommer lära mig massor av den. Att se andra ekipage gör verkligen att man får en annan syn på detta med hundar.

Återkommer senare med vad som hände på kursen

***********************************
Till Maud: Surres tunga sitter nog fast nånstans. Men frågan är hur lång den egentligen är Han och Nogger är rätt lika på det sättet
***********************************

Mina hundkunskaper sattes inte direkt på prov idag, däremot mina icke-existerande matematikkunskaper. Jag och Marita skulle kolla medlemsskap, vaccination och ta betalt. Jämna pengar = helt okej… inte jämna pengar = jag skäms för att jag är såååååå krass på matte

Vi körde stationsträning, och en av stationerna var hos mig och Marita, vi blev nu sittande hela kvällen med pappersarbetet och då är det ändå en del kvar Tillströmningen av folk var lite ojämn, så satt faktiskt mest och pratade

En del av kursarna gick allmänlydnaden som jag assisterade på i höstas. Så det ska bli kul att se om dom har förbättrat sig sen dess

Tror ni att jag kom till Söderhamn? Nepps, bilhelvetet började krångla på motorvägen. Skulle köra om ett hästsläp + att jag hade bilar bakom mig som ville köra om… då helt plötsligt dör bilen… superkul läge… var bara på med varningsblinkers och som tur var så fattade folk bakom att nåt var på tok.

Fick igång bilen och kom till en rastplats, tokkörde lite där för att se vad som skedde och det var samma sak. Den bara dog. Med andan i halsen kom jag och en skuttande bil ”hem” (körde till Vintergatan). Så istället för spår och lydnadsträning i Söderhamn så blev det en 1,5 timmes lång skogsprommis med Joline och vovvarna.

På kvällen åkte jag och Joline (resten av familjen var i Sundsvall) till Tunalid för att träna lite. först ut blev en tokig Surre. Superladdad var han så vi började med lite sitt och ligg på läktaren, sen gick vi till manegen och körde lite kontakt, passivitet, fritt följ, inkallning och slalom. Första gången som jag gör slalom med honom och han fixar tre portar hur lätt som helst. Naturligtvis med hjälp, men ändå….

Han var ju lite okoncentrerad i ridhus, men det är därför vi är där, för att han ska kunna koppla av och lyssna på mig

Nästa vovv blev Indy… tog in apport och kon. Körde platsliggning och hon låg trots all störning i ridhuset Sen fritt följ, inkallning, inkallning med ställande, apportering, ettans apportering blev tävlingsmässig då Joline var TL. Sen så fick Joline även kika på Indy’s tänder. Sändande till kon gick sådär, Indy stack iväg till en av Susanne’s border terriers på ett sändande, sen var hon lite okoncentrerad.

Dags för Bus och nu hade min lust att träna tagit slut, men det blev fritt följ (normal, långsam o språngmarch), apportering, framförgående. Sen blev det slalom, första gången gick hon ur på nån port, men sen gick det bara bra. Körde tre fyra gånger sen fick hon springa igenom en tunnel och upp på balansen.

Sen var det bara till att sitta på läktaren och prata en bra träningsdag trots att jag inte kom iväg till Söderhamn, grämer mig för det hade verkligen varit kul. Men det finns fler chanser

Men det blev lite lydnad på kvällen. Körde fritt följ, sändande till kon och metallapportering med Indy och Bella och lite fritt följ med Surre.

Ryggen klagade idag igen, så det blev sängläge och bokläsning efter morronprommisen. Att ryggen krånglar gör ju att humöret är sämre än vanligt samt att allt känns som om det tar dubbelt så lång tid, fast det gör det nog oxå

Lyckades kortsluta hela datorn idag så att allt blev kolsvart. Gissa vem som fick totalpanik?! Så nu vet jag att man inte bör skifta hårddiskar (slavediskar) när man har datorn på

Har annars suttit och fixat lite med släktforskningen, vet fortfarande inte hur jag på bästa sätt ska fixa släktboken, men har iaf börjat skriva ihop allt material jag har. Insåg även att jag ju har en del fotografier så den där släktboken kommer nog få rätt många sidor

Indy och jag var ut på en egen kvällsprommis, går mycket lättare att få henne att dra i selen när hon är ensam så vi fick utefter Forsavägen. De två bruna var hemma och hade skött sig

Nu har jag en väldigt gosig Bella i knät så det är väl dags att sluta skriva

Var dags för rapportträning idag. Mina vovvs fick springa av sig lite hemma innan vi åkte iväg, eftersom ingen av dom skulle tränas idag. i dagsläget ser jag ingen poäng i att träna nån av dom med andra hundar. Indy har ju knappt sprungit och Bella skäller ju hela tiden och det är ju inte så bra när dom andra vill träna på att sina hundar ska vara tysta

Jag, Lillemor och GB gick ut och det är alltid lika roligt att lyssna på vad dom två har att säga. Visserligen så kanske inte allt är som jag tycker och tänker, men alla tips sparas för att ev. komma till användning senare. Dessutom så får det ju igång tankeverksamheten. Tycker inte jag att ett tips fungerar, då måste jag ju fundera på varför jag tycker så. Däremot är jag totalt emot att tracka ner nån som har en annan åsikt. Får höra en del mindre roliga saker för att jag använder klicker, ja men låt mig hålla på med det om jag gillar det. Jag tvingar inte nån annan att gå över till klicker. Och näe, jag använder inte klicker jämt

Kom hem efter träningen och tänkte skriva hur det gick, men började städa och sen blev jag så totalt slut psykiskt. Blir så ibland… vill så mycket, men inget händer typ Så ni får vänta med en rapport om rapporten tills ikväll

——-

Nu har det varit kväll rätt länge, så det är väl dags att jag skriver lite

Min tur att gå ut med Starmie och vilken terräng Exakt hur jobbig den var fick jag dock lära mig på slutet av träningen. Allt gick bra från B till A och även från A till C. Däremot så gick det inte lika bra för fröken Starmie på C-A. För henne gick det nog bra, men inte rapportmässigt. För hon var borta ett bra tag och det spånades lite om hon hade sprungit fel eller fastnat nånstans. Alla var dock tämligen överens att hade hon fastnat så skulle hon skrika. Troligtvis så la hon sig utefter sträckan för att lura på de andra hundarna, lite så gör hon ju när vi kör ”klara-färdiga-gå”.

Då alla hundar tillslut var på A så begav vi oss till D. En liten kluring då Maja vid det stället var van att springa rätt fram och vi vinklade till höger. Jänta först ut och hon sprang endera som en galning eller så genade hon bra på några ställen för tiderna skillde inte mkt mellan några av skicken. Maja gjorde som vi trott – sprang rätt fram för att sedan leta sig tillbaka.

Starmie fick stanna kvar på A och skulle skickas till oss när vi gått tillbaka till C. Inga problem det inte. Lillemor, GB, Jänta och Maja gick sen tillbaka till A medan jag och Starmie stannade kvar lite på C.

Jag skulle nämligen gå med Starmie kopplad hela vägen och hon skulle inte få nån chans till att leka med de andra. Mellan C och B var det inte sånt drag i kopplet, men usch vad fort det gick sen Hon visste verkligen vägen och det är jag glad för, för hade jag fått lägga mig i så hade vi garanterat hamnat vilse

Träningarna känns så mycket bättre nu när vi står i ständig kontakt (nästan iaf) med hjälp av radio. Att ha mobiltelefon funkar… till en viss gräns.. dels blir det ju rätt dyrt att ringa/smsa och dels är det ju inte alltid som det finns täckning. Nu är inte radion felfri heller, men det kostar i vilket fall inget att använda dom

Sedan har GB’s mani att skriva upp tider smittat av sig, förstod förut aldrig vitsen. Hade tagit med mig block o penna för att kunna skriva upp. Tyvärr så kommer jag inte exakt ihåg tiderna Maja och Jänta hade på D. Men det handlar ju inte om vem som är snabbast. Det handlar om att se om hunden har problem med nånting på sträckan

Mina vovvs fick inte göra så mkt idag… lite spring inna och efter rapporten, sen bara prommisar hemma. Men i morgon hade jag tänkt köra lydnad och upplet

Nu ska jag och vovvs ut på en liten kombinerad prommis/träningsrunda. Sen är det dags för möte med FK för min del. Blir alltid lika nervös inför dom träffarna

——————————

Mötet med FK gick bra På kvällen åkte jag till Lillemor för planeringsmöte för den fortsättningskurs som jag ska vara med och assistera på. Hela 40 stycken är kallade och hittills är det en som givit återbud, ska bli intressant att se hur många som verkligen kommer

På väg hem så blev jag Anledningen är två snorungar som gick ut på E4:an och stod där för att tända en smällare. Jag kunde inte göra så mycket annat än att tuta som en galning och sakta in för att hoppas att smällaren skulle smälla innan jag körde över. Men näe… sån tur hade jag inte, den small precis när jag var vid den. Men jag fattar ändå inte hur man kan tycka att det är häftigt/kul/coolt/vadfansomhelst att gå ut på en kolsvart väg och tända en smällare

Träningen tidigare idag bestod av uppletande, körde 75 meters djup för Indy och Bella. Bella tog 5 av 7 saker och Indy hon fjantade mest runt. Surre fick träna lite apportering.

—————————-

Vad gjorde du 2006 som du aldrig gjort förut?
Hade vernissage för en utställning. 21 april är det dags igen

Vilka länder besökte du?
Var enbart i Sverige i området från Sundsvall till Stockholm

Vilket datum från 2006 kommer du minnas, och varför?
4 augusti – dagen då pappa berättade att jag fått en bil. 21 oktober – då skyltarna blir avskruvade nyss nämnda bil för att skatten inte kommit in på VV’s konto.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2006?
Hardrock Hallelujah – Lordi

Vad gjorde du på din födelsedag?
Kan inte komma på att jag gjorde nåt speciellt faktiskt

Vad hade gjort ditt år mer njutbart?
Att slippa allt tjafs med bilen

Hur höll du dig från att bli galen?
Var nog tyvärr galen när -06 började

Vem var den bästa nya person du träffat?
Min fotolärare och klasskompisarna

Uppnådde du det du tänkt dig under 2006?
Nja, inte riktigt. Inget förstapris i ettan för Indy och ingen lägrestart för Bus.

Förhoppningar om 2007?
Hela och friska vovvar, ny bil, mer tävlingar.

Åkte ut till Pia för att se Carro o Varga visa upp en massa trix Efter det så bar det av till Vitnergatan för tillfixning av den temporära fönsterlagningen. Den svarta sopsäcken är nu utbytt mot blåplast, så nu ser man ju faktiskt ut Hoppas även att den nya plasten håller bättre än sopsäcken….

Visade lite bilder för Jonna och Joline och vi spelade lite Hugo tillsammans, sen var det dags att hämta faster. Joline följde med och vi åkte först till Preem för att köpa godis, tydligen var vi borta lite för länge För faster hade ringt pappa och undrat om jag verkligen var på väg… nåja, både godis och faster blev upplockade sen tillbaka till Gatan och maaaaat Lövbiff, hasselbackspotatis med peppar- och beasås *mums* till efterrätt blev det kladdkaka och grädde

Efter maten gick jag och J&J ut med hundarna, var rätt lugnt på området bara nån enstaka *poff* Jag ville inte gå alltför nära smällandet så vi vände om. Och när vi hunnit ca 40 m från ett hus så hör jag nåt pysande, första tanken är inte ”nu kommer en raket” utan ”nu kommer det en bil”… så precis när jag är på väg att hoppa åt sidan så smäller en raket av. Hundarna kollade mot dom som skjöt men var inte påverkade av smällen.

Vid 22:30 så åker jag hem (tar vägen via Hudik då vintergatsvägen inte var sandad, när jag hämtade faster så hade jag mammas bil så då blev det v-gatsvägen). Så jag är hemma efter 20-30 min. Kommer in i trappen och grannen under har dörren öppen (nåt dom har ofta o hundarna är ju alltid på väg in dit… fattar inte varför dom ska envisas med att ha dörren öppen ).

Glor på tv en stund och sen brakar helvetet löst… fy tusan vad det small Men ingen av hundarna reagerade

Alla persienner var nere, samt att radion och tvn var på. Indy låg i soffan o sov, Surre på golvet vid soffan och Bus i köket. Varken Bus eller Indy har ju visat nåt förut, men jag var lite nyfiken på att se hur Surre reagerade. Men som sagt, alla tre sov igenom smällandet.