Höger och vänster

Satt och kikade på Foundation och Great dog shame about the handler igår. Sista dvd’n så var jag så trött så jag lyssnade inte så noga på vad han sa. Dock så fastnade jag för höger o vänster inlärningen och började så smått igår.

Indy som aldrig direkt varit på hugget att kampa kom igång fiiiint efter ett bra tag och då var det inte alls svårt att ”snurra” runt henne. Efter ytterligare en stund så la jag på höger och vänster och hon verkade förstå det

Bella var inte alls på humör att kampa, så då fick hon ligga ner medan jag tränade Indy.

Så idag så provade jag med Bus, provade massor av leksaker för att se vad hon kan tänkas vilja kampa med, valet föll på en nästan totalförstörd vattenleksak (mjuk)… nu blev hon ju ganska vild av sig under ”snurrandet” så leksaken är nu begravd….

Provade med godis istället som belöning (ny leksak ska inhandlas så fort jag kommer in till stan), inte direkt det optimala enligt Greg… men han har å andra sidan inte träffat Bus Det gick väldigt bra och hon var lite mer behärskad av sig. Provade utan hjälper och vänster fastnade väldigt bra, medan höger är lite osäkert än. Många snurrar åt samma håll, eller många åt samma håll för att sen byta håll verkar inte vara några problem

Sen har jag en känsla av att jag inte kommer att använda det på agilityplanen, för jag lär nog ha svårt att komma ihåg vad som är höger och vänster Men det kan ju vara bra till annat

En hel hund..

.. är vad jag äger nu. Har precis skickat iväg sista betalningen för Indy. Så två halva hundar = en hel, eller hur?

En pluttig Indy

———————————

Att jag har problem med tävlingsnerverna kan ju inte ha undgått någon. Skulle ha åkt och tävlat i Bollnäs idag, men känner helt enkelt inte att jag orkar med att brottas med allt vad nerver heter idag. Så nu ska jag lägga till press på mig under träning. Det ska kommdenderas, kommenteras och dokumenteras 

Nånstans måste man ju börja och att tävla bort nerverna kanske funkar till en viss del, men jag måste ju även ha den pressen på träning för att ens kunna komma på hur jag ska bete mig.

För idag på tävling så är jag supernervös, tänker på ”fel” saker och hjälper inte hunden ett skvatt. Det dödar tävlingen både för mig och i långa loppet även för hunden. Så jag MÅSTE ta tag i det här för att inte förstöra det totalt för både mig själv och hundarna.

Det blir till att skriva träningsdagbok inte bara för hundarna (som jag redan gör) utan även för mig själv. Vad ska jag tänka på, var ska fokus vara, hur ska jag göra mellan momenten, före tävling osv osv… många tankar att reda ut.

För faktum kvarstår att jag trots nerverna gillar att tävla, tycker det är jätteroligt och den kick jag får efter en tävling (oavsett resultat) går inte att beskriva. Man träffar människor som har något gemensamt med, man vet att dom – liksom en själv –  i ur och skur går ut och tränar hund (hmmm… är det vettigt egentligen? *s*)

Så istället för att åka till Bollnäs så ska jag sitta hemma o kika på de två Greg Derrett skivorna som jag fick hem idag. Tänk att folk är så snälla att dom nästan ger bort såna saker

Personligen tycker jag att det är helt otroligt att jag ens började tävla, jag frågade mig många gånger vad det var jag hade gett mig in på när jag förstod att det var önskvärt att jag tävlade. Sen när första tävlingen var gjord… den allra första med endast 10 poäng… trots att det gick så katastrofalt dåligt att Bella var på den andra planen under fria följet (tala om fritt följ *s*) så var jag fast

—————————–

Låg och småslumrade vid midnatt och kände att det luktade lite skumt, som om nånting brann. Blev halvt hysterisk och tänkte genast på spisplattan men den var avstängd. Så jag gick runt och kikade i lägenheten, men ingenting brann eller var ens på väg att börja brinna. Nu kanske man ska andas ut och känna lättnad. Men jag blev bara mer och mer orolig…

Men när jag, efter ytterligare en runda i lägenheten, gick ut på balkongen och tittade ner så fick jag svaret på vad som brann. Vem det är som tröttnat på sina kläder (?) vet jag inte. När jag gick ut med hundarna för att släcka elden så hade en annan granne hunnit före

Usch och fy

Natten har tillbringats med att springa på toa och kräkas… *urk* Försökte äta lite nyss, men det kom bara upp….

Till nåt roligare… igår så blev det två pass lydnad med Bella. Under det första passet så tyckte jag att hon var seeeeg vid tex rutan och inkallning. Blev lite förskräckt först innan jag kom på att det kunde ju faktiskt ha med värmen att göra. för det har ju varit svalt nåra dagar osså pang blev det varmt igen. Så det blev ett pass på kvällen och då var det fart på henne

När jag satt och fixade med några filmer igår så kom Bus och hoppade upp i knät, inget konstigt med det… hon brukar komma och vilja gosa lite. Men så hoppade hon upp på skrivbordet och la sig ner och tyckte nog att livet var rätt bra där. Jag är bara glad att Indy inte kommer på såna idéer

Blev ett pass lydnad idag oxå trots mitt mående… körde fritt följ och rutan med Bella samt fritt följ och apportering med Indy. Bella vägrade först att gå fritt följ med mig!! Tog på henne koppel och tog en sväng med linförighet och sen var det inga problem att gå fritt följ Rutan var farten även idag lite sämre men själva positionen och läggandet var det inget att klaga på.

Så till mitt vita monster… hon är verkligen en Dr Jekyll och Mr Hyde. Ena sekunden så ligger hon och ser inte alls ut som om hon vill jobba å i nästa är det så full fart att hon gör det mesta på en gång… Apporteringen kämpar vi med ”inte döda” apport och bättre gripanden (dvs inte låta apporten hänga mot ena paret huggisar). Fria följet var en katastrof…. hon var helt fläng i huvet och klarade inte alls av att gå normalt… visst ja, rutan körde vi oxå och där var hon återigen lite yr i mössan men fixade momentet bra… förutom att hon la sig när jag sa stå och satte sig på ligg… men annars gick det bra

Nästa gång pappa kommer hem, dvs på torsdag så ska vi åka och inhandla grejer till några hopphinder o nåt slags kontaktfält Ska även fixa så att vi kan köra slalom här hemma. Grannen under använder gräsmattan till att ha en stooor studsmatta på, jag kommer använda den till att ha hinder… undras om det kommer bli poppis (och till er som undrar, jag kommer ta in hidnren efter varje gång – alltför att inte nån ska förstöra dom. Sen har jag INTE blivit tänd på agility än, men vi måste ju träna och då är det bara att fixa hinder ).

Varför sparar man en massa saker?

Jag tillhör verkligen skaran människor som sparar… på det mesta. Tack och lov är jag inte som min farfarsmor som till och med sparade på tepåssnörerna, vad hon använde dom till kommer jag tyvärr inte ihåg. Det var helt otroligt att vara där och se allt som hon sparat. Min farfar är faktiskt oxå lite av en samlare och pappa är som mig, han sparar saker för ”det kan ju behövas nångång”….

Knepigt att det nästan aldrig blir så att man får användning för sakerna

Jag satt och letade en sladd till skrivaren igår och vad som mötte mig var ett ormbo av olika sladdar som ska användas till olika saker. Sladdar som blivit kvar då jag har slängt iväg saken de tillhörde. Så varför jag har dom kvar? Man kan ju få användning av dom till nåt annat

Köpte en säkerhetsväst för 1500 spänn för ett antal år sedan. Jag red då några mer vilda än tama travare. Om jag använde västen? Nepps… men skulle nog gjort det eftersom jag nån vecka efteråt ramlade av och spräckte två revben

Nu har jag iaf fått fingrarna ur och lagt ut annons på min Fujifilm Finepix S5500 Så får vi se om nån vill ha den Annars blir den väl kvar den oxå *s*

CSI

Jag satt upp till halv 5 ungefär och spelade demon till CSI: 3 dimensions of murder. Varvade lite med CSI: Dark motives oxå. Även det en demo. Så nu längtar jag tills jag får fullängdsspelen, för då får man inte bara ett fall att lösa utan 5 per spel =)

Jag och vovvarna gick ner till centrum idag igen för att träna lite. Började med Bella och körde inkallande med ställande och läggande, vittring, fritt följ och metall. Inkallandet fixade hon bra, med snabba stopp däremot reagerade hon på att jag sa ”kalla in”… då tyckte hon att det var samma sak som ”Bella hit”. Andra gången så struntade hon i ”kalla in”.

På vittringen hade jag glömt en märkt pinne hemma (har några stycken som jag varierar mellan), så jag kikade lite snabbt på om jag kunde se skillnad på de pinnar jag hade med och en var betydligt kortare så den fick bli ”min”. Hade den i handen en kort stund och sen la jag ut alla. Hon tog upp rätt pinne, men släppte den strax bakom de andra. Sen ville hon inte ta upp den. Andra försöket så tog hon återigen upp rätt pinne och kom till mig =)

När det gäller metallen så blev jag så rörd att tårarna var nära att komma. Metallen har ju varit ett stort problemmoment, vi har gått ett steg fram för att halka tillbaka tre steg känns det som. Igår så kändes det som ett litet genombrott. Och idag!! ojoj… hon är fortfarande inte förtjust i att ha den i munnen MEN hon tar den utan att tveka alltför mycket, hon springer ut till den med öronen upp och viftande svans, hon kommer travandes till mig och ser inte alls ut som om hon ska dö för att hon har metall i munnen =)

Tagit den har hon gjort några gånger innan, men det är hållningen som avslöjar att nu är det inte superfarligt att ta apporten =)

Indy fick köra fritt följ och platsliggning, att ha huvet ner funkar väldigt bra =) Fria följet var väldigt bra. Känns lite som om jag tränat FÖR mycket på att hon ska ändra position utifrån hur jag har min kropp. Men man ska väl kanske inte klaga ;-)

Agility

Var till Marie och körde lite hopp idag. Tänk vad mycket man faktiskt kan göra med ett hopphinder Bella smög inte under pinnen en enda gång idag Och vi fick ihop två dubbelåttor åt vardera håll, inte illa med tanke på att hon inte alls gillar att vara på min högra sida (träning av det håller vi på med för fullt). Indy visade att hon inte alls fattade vad hopp var om hon var på min högra sida, på vänstra så gick det riktigt bra. Så vi la dit en pinne på smallhöjd och då hade hon ju inget val än att hoppa (hon kan ju inte som Bella hoppa mellan pinnarna ).

Efter ett tag så klarade även Indy och jag att kära dubbelåttor åt vardera håll Lite ”startträning” med Bella blev det oxå, men där har vi långt kvar innan vi har klurat ut hur vi egentligen ska göra. Förhoppningsvis kommer vi in till klubben på torsdag och kan köra lite mer hinder

Jag har fortfarande inte tänt till på agility, jag tycker det är kul utifrån att det blir en massa problemlösning. Och då hundarna skiljer sig åt i kroppskänslighet så måste jag ju även tänka på såna saker. Men jag har inte agilityabstinens

Sen har jag märkt att en del människor tar det här med agility på alldeles för stort allvar. Att man är strukturerad i sin träning och gör upp olika planer det är en sak, klarar man av att hålla dom så är det bra. Själv är jag sån att jag gör upp planerna i huvet och klarar inte av att följa dom om jag skrivit ner dom. Men att säga nedlåtande saker om nybörjare, det tycker jag är oerhört lågt. Visst är man i klass 3 så har man ju kommit långt, men även klass 3 ekipage har ju någongång varit nybörjare, så varför racka ner på andra?

Är det för att man har dåligt självförtroende och måste visa sig bättre?? Nja, jag vet inte. Men tråkigt är det iaf att höra.

Och näe, jag tar INTE åt mig personligen för när det gäller agility så vet jag att jag är lika smidig som ett kylskåp, lika snabb som en snigel och har knappt kört några kombinationer överhuvudtaget Men jag tränar inte agility för att jag vill komma till klass 3, jag tränar för att Bella och Indy tycker att det är roligt. Så alla har vi olika utgångspunkt

Svar till Sofia:
Jo, jag förstår verkligen hur du hade det… hua… tur att PS har actions man kan spela in, annars hade jag blivit galen

Jag tycker det är supersvårt att hålla mig till någon skriven plan vad det än gäller för gren (har provat massor med gånger). Däremot funkar det bättre om jag har planen i huvet =) Jag säger inte att man är mer eller mindre allvarlig oavsett sitt sätt, det jag blev så besviken över var att höra dessa kommentarer. Kanske var jag naiv som trodde att sånt inte förekom inom agility…

Men det är ju ändå en skillnad på att planera sin träning och säga nedlåtande saker om andra. Det fick jag nog inte fram i bloggen…

Senare:
Var till centrum och tränade lite nu ikväll. Först blev det platsliggning, Indy klev upp efter 29 sek och 1,30 min (hon låg på ”vanligt” vis). Men sen när hon låg med huvet nere så kunde hon ligga 2 min

Märkte även att Bella reagerade på ordet ”plats”… tänkte inte så mkt på det från början, men sen kom jag på att nångång måste hon ju ha lärt sig det. Och jodå, för ca ett år sen så tragglade vi ”plats”. Och jag som sagt att jag skulle lära henne det!!! Hon kan det ju, nu är det bara att hon ska ha huvet nere hela tiden som ska tränas. Samma sak gäller för Indy. Men det känns bra att det går åt rätt håll.

Bus fick köra lite fjärr och metall.

Bilder, bilder och åter bilder

Har gett mig in i ett projekt som inte är så dr jätteupplyftande… nämligen att fixa ramar och copyright på alla bilder som finns på hemmisen…. får se hur lång tid det tar, är ju en del bilder om man säger så

Var ut en stund nu på eftermiddagen och körde ett pass lydnad. Blev fritt följ, rutan och inkallande med ställande för Indy. Fria följet blev som en blandning av trean och elitens… lite väl svårt för henne egentligen, men hon skötte det hela bra. Rutan gick helt felfritt och inkallningen den tyckte hon att man inte behövde stanna på….

Bus fick köra inkallande med ställande och läggande, rutan, vittring, metall och fritt följ. Fria följet var hon även idag väldigt het men följsam. Filmen visar en Bus som viftar på svansen heeeela tiden och håller positionen bra Rutan gick bra förutom att hon gjorde ett ”fusk-läggande” (dvs hon smyger lite framåt innan hon lägger sig), vittringen – helt perfekt!!! Ut i bra fart, nosade på alla pinnar och tar rätt  Inkallandet gick bra, några extra steg bara. Och metallen var lite småäcklig som vanligt, hon tog den och gick en bit till mig, men släppte den sedan.

Körde om metallen inne och hetsade först upp Bus så hon var helt galen och sen blev det belöning med leverpastej. Gripande och hålla fast gick bättre och hon kunde till och med inta rätt position (ngt hon haft svårt för när hon haft metallen i munnen).

Nu ska jag återvända till bilderna… gör man en månad per dag så är allt klart om två veckor ungefär…